I nära relationer spelar ord stor roll – särskilt de ord som aldrig sägs. Att känna sig sedd, uppskattad och bekräftad bygger tillit och närhet. Men vad händer när den andra personen aktivt undviker att ge beröm, trots att det vore naturligt? När vänliga ord blir en resurs som ransoneras? Då är det inte längre en fråga om personlighet – det handlar om kontroll.
Att medvetet undanhålla beröm kan vara ett subtilt men kraftfullt sätt att utöva makt i en relation. Det är tyst manipulation, och den får ofta långtgående konsekvenser.
Vad innebär det att undanhålla beröm?
Vi tänker ofta på kritik som något skadligt, men att medvetet avstå från positiv återkoppling kan vara lika nedbrytande. Det kan se ut så här:
- Din partner märker tydligt vad du gör, men väljer att inte kommentera det
- Beröm ges till andra, men sällan till dig
- Om du påtalar något du är stolt över, byter den andra samtalsämne
- Positiv respons kommer endast när du gjort något ”rätt” i partnerns ögon
Det skapas då ett mönster där bekräftelse blir villkorad – något du måste förtjäna, snarare än något som kommer naturligt ur ömsesidig respekt.
Kontroll genom tystnad
När beröm undanhålls avsiktligt används det som ett medel för att styra känsloläget i relationen. Det kan hålla dig i osäkerhet: ”Gjorde jag det tillräckligt bra?” Det kan få dig att överanstränga dig, eller att lägga energi på att få ett erkännande som ständigt uteblir.
Och eftersom tystnad inte går att bevisa, blir det också svårt att konfrontera. Den som undanhåller beröm kan alltid säga: ”Jag har väl inget behov av att säga något hela tiden” – men det är just i det återhållna som mönstret blir tydligt.
Effekten på självkänslan
Att leva i en relation där beröm hålls tillbaka skapar ofta en inre krympning. Du kan börja:
- Tvivla på din egen förmåga, även när du vet att du gjort något bra
- Känna dig osynlig, oviktig eller otillräcklig
- Ständigt söka bekräftelse – men skämmas över att du gör det
- Anpassa dig alltmer för att inte störa eller ”ställa krav”
Detta kan i längden bryta ner självkänslan och skapa en destruktiv maktobalans i relationen.
Hur vet du om det är medvetet?
I vissa fall handlar det inte om elakhet – utan om oförmåga att uttrycka uppskattning. Men det blir tydligt när:
- Beröm ges strategiskt, snarare än spontant
- Uppskattning används som belöning eller uteblir som straff
- Din partner verkar märka vad du gör, men väljer att inte reagera
Då är det inte längre en slump – det är en strategi.
Vad kan du göra?
Först och främst: sätt ord på det du upplever. Kanske så här:
“Jag märker att det sällan kommer någon positiv respons, även när jag försöker. Det får mig att känna mig osedd.”
Dina känslor är giltiga, oavsett hur den andre svarar. Att våga uttrycka detta kan hjälpa dig att ta tillbaka din inre röst – och att synliggöra ett mönster som inte är okej.
Om du lever i en relation där bekräftelse används som maktmedel, kan det vara värdefullt att skriva till en relationsrådgivare – på dina villkor, utan att behöva försvara dig. Det kan vara första steget mot att förstå vad du faktiskt förtjänar.
