När glömska blir ett mönster – inte ett misstag
Alla glömmer saker ibland. Och alla kan känna sig osäkra eller ovan inför vissa uppgifter. Men när din partner gång på gång ”glömmer”, ”inte vet hur man gör” eller påstår sig vara oförmögen att ta ansvar – trots att du har förklarat, visat eller bett om hjälp – kan det handla om mer än tillfälliga misstag. Det kan vara ett medvetet eller omedvetet mönster: ett sätt att slippa ansvar genom att spela hjälplös.
Det här beteendet är ofta svårt att konfrontera, just eftersom det kamoufleras bakom ursäkter som låter harmlösa: ”Oj, jag tänkte inte på det.” ”Jag är så dålig på sånt.” ”Du gör det ändå mycket bättre.” Men när det sker upprepade gånger, och konsekvent lämnar bördan på dig, blir effekten mycket påtaglig – du står ensam med ansvaret, både praktiskt och känslomässigt.
Vad är maskerad inkompetens?
Den här typen av mönster kallas ibland för ”maskerad inkompetens” eller ”strategisk hjälplöshet”. Det innebär att en person systematiskt låtsas vara glömsk, okunnig eller oförmögen – inte för att de faktiskt är det, utan för att slippa ta ansvar.
Det kan till exempel handla om att:
- Glömma att hämta barnen, handla mat eller boka viktiga tider – trots påminnelser.
- ”Missförstå” enkla instruktioner, så att du till slut gör det själv för att det går snabbare.
- Medvetet göra uppgifter slarvigt eller halvhjärtat, i hopp om att slippa göra dem igen.
- Fråga om hjälp med samma sak om och om igen – trots att du redan visat flera gånger.
- Skylla på stress, trötthet eller brist på kunskap – men bara i vissa situationer.
Det är inte beteendet i sig som är problemet – utan att det sker systematiskt, konsekvent och alltid leder till att ansvaret hamnar på dig.
Hur påverkas du av detta?
Att leva med en partner som ständigt undviker ansvar tär på både energin och relationen. Många beskriver att de känner sig:
- Utnyttjade: Du gör jobbet – och din partner får passivt del av belöningen.
- Förminskade: Dina behov och påminnelser tas inte på allvar.
- Utbrända: Du bär hela det känslomässiga och praktiska lasset i hushållet.
- Tvivelaktiga: Du börjar ifrågasätta om det verkligen är ”så farligt”, eller om det är du som är för krävande.
Och just där blir det farligt – för när du börjar acceptera det här mönstret som normalt, cementeras det. Din partner lär sig att du alltid kommer att ta över. Och du glider långsamt in i rollen som både projektledare, pådrivare och utförare.
Är det omedvetet eller manipulativt?
I vissa fall är beteendet omedvetet – en inlärd vana som uppmuntrats av tidigare relationer eller barndomsmönster. I andra fall används det manipulativt, för att undvika ansvar och samtidigt behålla kontrollen.
Oavsett motiv har du rätt att sätta gränser. Det är inte din uppgift att uppfostra, driva eller bära någon som vägrar växa in i sitt vuxenansvar.
Vad kan du göra om du känner igen det här?
1. Se mönstret för vad det är
Börja med att skriva ner konkreta situationer där ”glömska” eller ”inkompetens” lett till att du tvingats ta över. När du ser helheten på papper är det lättare att förstå att det inte är slump eller otur.
2. Sätt tydliga förväntningar – och stå fast vid dem
Var tydlig med vad du förväntar dig, och vad som händer om det inte sker. Håll fast vid konsekvenserna – även om det känns obekvämt.
3. Låt bli att rädda upp
Om din partner glömmer något viktigt – låt det få konsekvenser. Ju mer du räddar upp, desto mer förstärker du mönstret.
4. Prata om ansvaret – inte uppgifterna
Fokusera inte på vad som inte blev gjort, utan på varför du inte ska behöva bära allt. Prata om jämlikhet, tillit och respekt.
5. Sök professionellt stöd
Hos Relationsrådgivning kan du få hjälp att förstå om det du upplever är ett enskilt problem eller en destruktiv struktur. Genom en skriftlig konsultation får du hjälp att se dina behov – och vad du har rätt att kräva i en relation.
Du har rätt till en jämställd relation
Ett partnerskap handlar inte om att en ger allt och den andra får välja när det passar att bidra. Det handlar om ömsesidighet, tillit och ansvar. När glömska och inkompetens används som ursäkter för att slippa bära sin del, blir det inte längre en relation mellan två vuxna – utan en obalanserad dynamik där du till slut slutar orka.
Du förtjänar mer än så. Du har rätt att leva i en relation där båda bidrar – inte bara till hushållet, utan till tryggheten och respekten i ert gemensamma liv.
