Att leva med en partner som skapar konst, musik, texter eller annat kreativt kan vara berikande – men också svårt. Särskilt om du upptäcker att du helt enkelt inte tycker om det de gör. Det kan kännas som en förbjuden sanning: att inte uppskatta det som betyder så mycket för den andre. Det väcker skam, skuld och förvirring. Vad betyder det för relationen om du inte gillar din partners konstnärliga uttryck?
Många väljer att tiga. Andra låtsas. Några försöker påverka eller omforma. Men sällan pratas det öppet om vad det gör med närhet, beundran och ärlighet när det du borde uppskatta – skaver.
När konstnärligt uttryck blir ett känsligt fält
Kreativa uttryck är ofta djupt kopplade till identitet. När din partner målar, spelar, skriver eller filmar är det inte bara ett intresse – det är ett sätt att existera. Att inte tycka om det kan därför kännas som ett personligt avståndstagande, även om du bara talar om smaken.
Det kan yttra sig som:
- Du undviker att kommentera det din partner har skapat
- Du ger artiga men oärliga komplimanger
- Du undviker att följa med på vernissager, uppläsningar eller spelningar
- Du känner ett inre motstånd när den andres verk kommer på tal
Detta skapar inte bara distans – utan även en inre konflikt mellan lojalitet och uppriktighet.
Vad väcker detta inom dig?
Att inte tycka om det någon älskar att skapa väcker ofta starka känslor:
- Skuld: “Jag borde stötta, men jag klarar inte av det.”
- Skam: “Vad är det för fel på mig som inte ser det vackra?”
- Rädsla: “Tänk om jag sårar dem bortom förlåtelse.”
- Ilska: “Måste jag verkligen älska allt bara för att jag älskar dem?”
Känslorna blir starka just för att detta ofta är ett förbjudet område. Vi förväntas älska inte bara personen, utan även deras uttryck. När det inte sker, uppstår en identitetsmässig konflikt i relationen.
Kan man älska någon utan att gilla deras skapande?
Ja – men det kräver tydlighet och varsamhet. Att inte uppskatta någon annans uttryck betyder inte att man inte älskar personen. Det viktiga är hur det kommuniceras. Om du fortsätter låtsas, känner den andre ofta på sig att något är fel. Men en ärlig, respektfull dialog kan istället skapa en djupare förståelse.
Det kan låta så här:
“Jag ser hur mycket det här betyder för dig. Jag beundrar ditt mod att skapa. Samtidigt märker jag att det inte riktigt är min smak – och det känns svårt att säga. Jag vill vara ärlig utan att såra.”
Att leva med olik smak
Relationer överlever mycket – även skilda smakpreferenser. Det avgörande är om ni kan respektera varandras olikheter utan att känna er hotade av dem. I bästa fall kan det skapa en ny sorts närhet: där ni ser varandra utan illusioner, men med fortsatt värme.
Om relationen däremot bygger starkt på beundran eller likhet, kan denna olikhet skapa sprickor. Då behöver ni prata om vad ni egentligen behöver för att känna er sedda, respekterade och uppskattade.
Om du kämpar med att förena uppriktighet och omtanke i detta känsliga område, kan en skriftlig kontakt med en relationsrådgivare ge dig nya sätt att tänka och uttrycka dig – i din egen takt, utan att behöva censurera det svåra.
